Känner du igen den här situationen? Katten sitter och myser i ditt knä, spinner och verkar nöjd. Du stryker den ömt och allt är harmoniskt, men så vänder sig katten plötsligt om och biter dig.
En annan teori är att upprepade smekningar ger upphov till statisk elektricitet på kattens päls som orsakar små stötar. Det får naturligtvis katten att reagera. Eller så har katten ont i en led som du oavsiktligt kommer åt när du smeker den. Detta kan vara fallet om katten är äldre.
Oavsett vad anledningen är kan kelassocierad aggression, eller defensivt bitande, förebyggas genom aktiv socialisering från tidig ålder. Hur mycket kelande en katt klarar av kan påverkas av dess erfarenheter med människor som kattunge. Därför är det viktigt att du tillbringar mycket tid med katten när den är liten.
VarFör biter katten?
Alla katter, oavsett ålder, kan visa aggression genom att bitas om de känner sig hotade. Speciellt om de redan har testat andra försvarsmetoder utan framgång, som exempelvis att gå undan.
När katten sitter i ditt knä och gosar är det är viktigt att katten får bestämma och att du låter den gå i väg när den visar att den har fått nog med gos. Om du försöker förmå den att stanna kan den mycket väl ge dig ett litet nafs för att förstärka budskapet ”nu räcker det”.
Yngre katter kan också bitas på grund av att de är rädda eller känner osäkerhet kring nya inslag i livet. En kattmamma kan bli aggressiv när hon skyddar sina ungar, och en katt som har ont kan också göra utfall och bitas.
Ett mer lekfullt, icke-aggressivt, bitande är också ett vanligt inslag i leken mellan två kattungar. Det är ett helt normalt beteende, så se till att hålla undan händerna när du leker med kattungar.
Förstå kattens signaler
Det är viktigt att du lär dig känna igen tecken på kelassocierad aggression hos din katt och det finns några tydliga kroppssignaler som du bör vara särskilt uppmärksam på:
- Var uppmärksam på förändringar i kattens kroppsspråk när du kelar med den. Om katten slutar slappna av och blir spänd, om den ger ljud ifrån sig eller att öronen och svansen blir mer alerta.
- Bakåtriktade öron är ett tydligt tecken! Om öronens baksidor är något framåtvridna och raggen är rest kan du vara säker på att katten inte är nöjd och du bör sluta klappa den.
- Var mycket uppmärksam på kattens sinnesstämning. Förmodligen märker du när katten har fått nog på grund av hur den beter sig och rör sig.
Andra tecken på att katten kan vara på väg att bitas (vid andra tillfällen än kelstunder):
- Om katten intar jaktposition kan du vara säker på att den gör sig redo att attackera.
- Om den ”bluffar” genom att resa rygg är det normalt en varningssignal och ett sätt att säga att du ska ta ett steg tillbaka. Oftast gör den inget utfall, utan vill bara bli lämnad ifred.
- Om svansen är styv och låg eller pekar rakt ner mot golvet vill den att du ska gå därifrån.
- Om katten ger ifrån sig mycket ljud, t.ex. morrar, ylar eller jamar, är det en tydlig varning om att du ska ge den lite utrymme.
Om din katt har bittendenser varje gång du kelar med den är det viktigt att du försöker identifiera orsaken. Ett sätt att upptäcka orsaken kan vara att börja skriva anteckningar kring när och var en bitincident sker och vad som hänt före. Kontrollera också alltid att det inte finns några underliggande medicinska besvär eller något i miljön som kan bidra till ökad stress och oro hos katten.
Lär dig vad katten gillar och inte gillar
Sluta inte kela med din katt! Kelandet är bra för både dig och katten och stärker bandet mellan er. Du måste bara befinna dig på samma våglängd som katten, låta den ta ledningen och vara uppmärksam på följande signaler:
- Finns det ett mönster? Tycker katten bara om att bli klappad en kort stund åt gången, kanske några minuter, och sedan biter den dig? I så fall kan du prova att klappa den ännu kortare tid och se vad som händer.
- Om du slutar för tidigt kanske katten istället buffar på din hand för att du ska fortsätta.
- Katter tycker om att bli kliade på huvudet samt runt öronen, på kinderna och under hakan där ansiktskörtlarna sitter. De flesta katter gillar däremot inte att bli kliade på magen, svansen och ryggen, så om du klappar din katt på dessa områden kan det hända att den känner sig obekväm och vill gå därifrån.
- Tänk på att katter vill hålla pälsen ren och glansig, så undvik repetitivt klappande och cirkelformade rörelser som rufsar till pälsen. Försiktiga strykningar med fingrarna fungerar bra.
- Du kanske lägger märke till att din katt alltid vill ha uppmärksamhet vid en viss tid på dagen, kanske tidig kväll. Avsätt i så fall en liten stund vid den tiden för att gosa med katten och låt den komma till dig istället för att försöka tvinga den att sitta i knät.
- Se dock till att katten är på rätt humör för att bli klappad. Ligger den ner? Och är den avslappnad och villig att interagera med dig?
- Några godsaker kan hjälpa! Om katten är ovillig att umgås med dig kan du testa att erbjuda den en liten godsak och sedan klappa den försiktigt när den kommer till dig. Efter några gånger förväntar den sig kanske en godsak och kommer till dig självmant, och du kan då långsamt öka kelstundernas längd så att de blir en naturlig vana.
- Var uppmärksam på förändringar i kattens tolerans. Om den visar tecken på obehag eller smärta bör du rådfråga en veterinär.
Skapa en lugn miljö
Vi vet att katter inte tycker om plötsliga ljud eller förändringar i sin omgivning. En FELIWAY Optimum Doftavgivare i hemmet hjälper dig att bygga upp en god relation med din katt eftersom den förstärker den kärleksfulla stämningen och skapar en känsla av harmoni och trygghet. Effekten har bevisats i kliniska tester och produkten rekommenderas av veterinär.
